De flesta känner till syftet med ett mikroskop, att förstora bilden av ett objekt, men detta kan göras på olika sätt. Med tiden har det funnits olika typer av maskiner som har kunnat göra detta, ända sedan de första glasskärvorna användes för tusentals år sedan. I det här blogginlägget kommer vi att förklara hur mikroskop fungerar så att du kan få en större förståelse för detta användbara verktyg.

Ett mikroskop består egentligen av ett rör med ett objektiv, dvs. en förstoringslins, som fångar upp ljuspartiklar som reflekteras tillbaka på det objekt du vill förstora. Undertill finns vanligtvis en ljuskälla som belyser föremålet, så att användningen av mikroskopet inte är beroende av tid på dygnet eller hur ljust rummet är. När ljuspartiklarna passerar genom linserna skapas en bild högst upp i röret (i det som kallas okular) där föremålet syns, förstorat.

Det finns olika sätt att klassificera mikroskop. Ett sätt är efter deras förstoringsstyrka och ett annat sätt är efter hur de skapar sin bild. Förstoringsstyrkan är ganska självförklarande – den avser bara hur mycket större föremålet framstår genom mikroskopet än vad det gör för blotta ögat. De två huvudtyperna av mikroskop är de med låg förstoringseffekt (upp till 100x) och hög förstoringseffekt (100x eller högre). Mikroskop med låg förstoring är bra för att titta på stora objekt eller grupper av celler, medan mikroskop med hög förstoring är nödvändiga för att titta på mindre objekt som bakterier eller enskilda celler.

Det andra huvudsakliga sättet att klassificera mikroskop är hur de skapar sin bild – antingen genom att använda reflekterat ljus eller genomsläppligt ljus. I ett reflekterat ljusmikroskop (RLM), även kallat optiskt mikroskop, reflekteras ljuset från provets yta och in i objektivlinsen. Den här typen av mikroskop lämpar sig bäst för att titta på prover som inte behöver vara tjockare än några mikrometer, till exempel insekter, blomdelar eller textilfibrer. Ett genomljusmikroskop (TLM) däremot lyser ljus underifrån direkt genom provet och in i objektivlinsen. Denna typ av mikroskop är bäst lämpad för att titta på tunnare prover som bakterier, jästceller och blodceller.

Slutsats

Som du kan se är mikroskop mycket mer än vad man kan se! Nu när du förstår lite mer om hur de fungerar kanske du blir inspirerad att ta en närmare titt på vår värld genom olika typer av laboratorieutrustning.